World Trade Center

För många människor är förlusten av World Trade Center (WTC) och Twin Towers (tvillingtornen) fortfarande en stor sorg. Sedan terrordåden den 11 september 2001 är det inte längre möjligt att se den berömda stadssiluetten över Manhattan i New York. World Trade Center var ett berömt byggnadskomplex och landmärke i staden som aldrig sover.

Tvillingtornen förekom dessutom i hundratals filmer antingen i bakgrunden eller väldigt aktivt i själva handlingen. Nuförtiden representerar dessa filmer en nostalgisk saknad och en påminnelse om en tid som inte längre finns. Det finns till exempel en hel del filmer från tidigt 1970-tal som visar när tornen började byggas. I actionrullen The French Connection från 1971 kan man se glimtar av bygget och musikalen Godspell från samma år avslutas på toppen av de nästan färdigställda tornen.

I Superman: The Movie från 1978 flyger Superman och hans Lois Lane förbi de imponerande Twin Towers på sin romantiska midnattsflygning. Om någon undrar är det självklart att Metropolis egentligen är New York. Det finns dock filmer där man inte bara ser siluetten utan där man faktiskt får uppleva tornen inifrån. I Trading Places (Ombytta roller) från 1983 med Eddie Murphy och Dan Akroyd i huvudrollerna får man en uppskattad vy över hur det såg ut.

Tre månader innan terrorattackerna hade Steven Spielbergs sci-fi film Artificial Intelligence premiär. Filmen leker med tidsperspektiv och ger bland annat två futuristiska vyer av hur tornen såg ut år 2142 och år 4142. År 2142 har New York täckts av vatten från den globala uppvärmningen och år 4142 har vattnet frusit till is. Med vetskap i efterhand om vad som verkligen hände och det öde som väntade byggnaderna och alla offer lämnar filmsekvenserna en kuslig och obehaglig känsla efter sig.

För en hel del andra filmer som hade premiär strax efter terrorattackerna väntade extra klippning och bearbetning då sekvenser med World Trade Center togs bort för att inte väcka anstöt hos publiken. Filmen Vanilla Sky från 2001 med Tom Cruise och Penelope Cruz i huvudrollerna fick dock ha kvar slutscenen med World Trade Center med motiveringen att sekvensen ingick i karaktärens egna tankar och att den behövde vara kvar eftersom det var en viktig del av filmen. Det spelade ingen större roll för filmer som bara hade en siluett av New York City som en övergångsvy men i efterhand kunde sekvenserna fått vara kvar som en påminnelse om en tid innan terrorn.